I torsdags fick jag, lite sådär i elfte timmen, möjlighet att gå på vernissage på Moderna Muséet i Stockholm. Konstnären var okänd för mig men lät tillräckligt intressant för att jag skulle acceptera tillfället. Jag blev inte besviken.
publicerat under Creative Commons.
Walid Raad är en libanesisk, New York-baserad, konstnär som använder sig av en mängd olika tekniker. Personen som introducerade utställningen pratade bland annat om hur Raads utgångspunkt är att skildra verkligheten men om verkligheten inte stämmer överrens med hans vision, då har han ingenting emot att hitta på. Ungefär så. Det innebär att du aldrig riktigt kan vara säker på vad som är fakta och vad som är fiktion.
Jag älskar det här. Att blanda verkligheten med fantasi, att skildra vår värld med icke-naturliga inslag, är en typ av koncept som jag älskar mer än mycket annat. Och Raad gör det så jävla bra.
Han målar upp en historia kring några tavlor i Moderna Muséets källare om jag först tog för helt sann. Han har fotografier med tillhörande historier som låter absolut möjliga men antagligen, troligen, gissningvis innehåller en hel del påhitt. Mest fascinerande blir det när han skildrar en serie objekt med en text som egentligen är alldeles uppenbart påhittad, eftersom det handlar om mystik och övernaturligheter, men eftersom jag redan befann mig i en ocean av tvivel hann jag tvivla även här. De andra historierna kunde vara sanna, så varför inte denna?
Konst som göra sådana danser i mitt huvud är den bästa konsten.
I utställningen ingång även en performance-del som tyvärr inte visades upp på vernissaget, men som tydligen ska framföras några gånger under våren. Jag misstänker att den kommer vara förbaskat sevärd.