Såg Freddie Wadling och Olle Ljungström live för första gången samma sommar, på Gröna Lunds lilla scen. Olika tillfällen. Och mot slutet av den sommaren delade båda kväll på Mosebacke. Det var en bra kväll. Olle betydde mer för mig eftersom, ja, han var ju Olle och hade betytt mycket för mig under en väldigt … Fortsätt läsa Jag kom att tänka på Freddie Wadling
För att knyta an till gårdagens inlägg så funderar jag på om det vore bättre med en nystart, istället för att bygga vidare på vad som har varit. Jag må ha skrivit i det här och liknande format sedan 90-talets mitt ungefär, men utöver det så har namnet "Organiserat kaos" hängt med i femton år … Fortsätt läsa Mer om detta kaos
Det var i runda slängar ett tjugotal år sen sist men nu är jag tillbaka i skolbänken. Utbildningen heter webbkommunikatör (med inriktning mot sociala medier) och en av våra allra första uppgifter var att skriva om vår relation till skrivandet. Vad jag lämnade in såg ut ungefär som följer. Minns i förskolan, hur jag skrev … Fortsätt läsa Min relation till skrivandet
Jag hade definitiva lösa planer på att promenera en hel del i helgen. Jag och kameran. Det gick väl inte skitbra med den saken, om vi ska vara helt ärliga, du och jag. Nöjde mig mestadels med ett flertal behagliga stunder på balkongen. Nionde vägningen med högst acceptabel utsikt. Utmärkta tider för den tillvaron. Var … Fortsätt läsa Helgen, vecka 20
När det var dags för mig att välja väg på gymnasiet, hade mitt intresse för teater redan börjat slå rot. Var detta intresse kom ifrån är fortfarande oklart men det var tillräckligt starkt för att estetisk linje med teaterinriktning skulle stå högst önskelistan. Tyvärr stannade det vid önskningar, ty jag bodde i Ljungby och närmaste … Fortsätt läsa Om att ganska sent komma på mycket bättre tankar
Ett möte med läkare, ett möte som gav oväntat lite på grund av missförstånd i kommunikationen någonstans. Promenad på stan, det blir så ibland. Provade cold brew-kaffe för första gången och troligtvis sista. Suttit ute i det fria och tittat på Elementary. Jag häpnar fortfarande över hur mycket mer vi kan göra med dagens mobiltelefoner, … Fortsätt läsa Måndag
Att svensk film inte är känd för sin science fiction har förstås flera orsaker, t ex filminstitutets traditionsenliga ovilja att ge pengar till projekt som tänker utanför den berömda lådan, och att science fiction brukar betyda specialeffekter vilket brukar betyda högre budget. Men det finns sätt att komma undan det. Bieffekterna, känd under Origin i mer … Fortsätt läsa Recension av en oberoende liten science fiction-historia som gjuter starkt hopp om svensk genrefilms framtid
Det är nu en vecka sedan jag kom hem från min resa och har fortfarande ett inlägg kvar att skriva (hemma är uppenbarligen inte nyttigt för min kreativitet och det logiska slutsatsen är att jag borde vara på resande fot nästan hela tiden). Minst ett, för det går alltid att utveckla och alltid är det … Fortsätt läsa Kaffe, pornografi och de sista skälvande (eller egentligen ganska lugna) timmarna i New York
Jag har tillbringat så mycket tid här med att ta mig från plats till plats, med att åka buss och tunnelbana, med att promenera, med att gå och åka mer eller mindre fel, att det känns som om jag knappt fått någonting gjort. Och visst, det finns saker jag inte hunnit med, missat, med mera, … Fortsätt läsa Sista natten i New York
Om inte mitt minne ljuger, som det emellanåt gör, var det hösten 1996 som vi i Ljungby Amatörteater satte upp Cabaret. Vi hade varit aktiva ett par, tre, år innan dess och skulle fortsätta existera till millennieskiftet, men Cabaret var vår höjdpunkt. Vår största uppsättning. Det var i samband med det jag såg filmen (som … Fortsätt läsa Livet är en kabaré, min vän